”Att inte ta ut soporna” finns inte med på listan över symptom på ADHD. Men det är ändå ett vanligt klagomål från partners till vuxna med ADHD. Så var det i alla fall för mig. För tjugo år sedan, var min man en av dessa människor som inte kunde ta ut soporna utan en massa tjat och ett senare som blev till aldrig. Jag gjorde nästan alla hushållsuppgifter. Varför kunde han inte göra en enda sak utan att jag var på honom? Det var först senare som jag fick höra av hans mamma: ”Han brukade kalla mig Drottningen av sopor bara för att jag bad honom tömma papperskorgen.”
Nuförtiden gör det honom faktiskt lycklig att ta ut soporna och till och med och lämna saker till återvinningen. Tidigare gick han alltid igång och arbetade sig upp i försvarsställning som en krigare och använde allsköns ursäkter för att slippa göra det. Han till och med beskyllde mig för att vara pedant. Men detta är faktiskt ett av medicinens mirakel. Tillsammans med lite attitydförändringar. Och min förflyttning av gränser…
Jag blev påmind om hans stora förändring häromdagen när jag pratade en vän som har ADHD. Vi pratade om vikten av att fastställa specifika mål innan man börjar ta medicin. Hur vet man annars om den fungerar?
Min vän instämde: ”Den första stora förändringen jag upptäckte var att istället för att tänka på hur mycket jag hatade att ta ut soppåsen och gå till återvinningen var att jag helt plötsligt bara gjorde det.”
Man kan inte bara sitta och fråga sig själv om man ”känner att det fungerar.” Naturligtvis beskriver vissa människor att känna en ”kognitiv dimma lyft” eller mer konsekvent energi. En del gillar inte den snabba känslan och det skapar inte nödvändigtvis en bättre funktionalitet. Men innan man startar behandlingen, fanns det några mål som skulle uppnås?
Mer pålitligt är att samla in fakta och sätta upp några subjektiva mål som hjälper till att optimera medicinering och dosering för att själ avgöra om medicinen hjälper.
Till exempel:
- Hur lång tid tar det innan jag är redo för att gå till jobbet på morgonen?
- Får jag med mig alla saker jag behöver när jag går hemifrån?
- Hur många dagar tar det innan jag lagt in den rena tvätten på sina platser?
- Om jag går runt i hemmet och tittar, hur många saker har jag på gång som är halvgjorda?
- Hur många mail har jag i min inkorg som jag har jag läst flera gånger men inte åtgärdat/svarat?
- Vet jag när jag är klar med en uppgift?
- Hur mycket tankar ägnar jag åt att tänka på hur jobbigt det är att göra enkla saker?
Hur har ni gjort för att prova ut rätt medicin och rätt dos för att se vad som fungerar? Dela gärna med er av era upplevelser här nedan.